Tre gubbar...

Igår kom vi äntligen igång igen. Vi är tre gubbar som spelar fiollåtar ihop ibland. Förra året speltränade vi flera gånger eftersom vi hade ett uppdrag - spel på bröllop. Sen har det blivit dåligt för alla är ju så upptagna nu för tiden. Varje gång vi spelar förvånas vi över att vi kommer ihåg låtarna - de måste sitta djupt ner i hjärnans vindlingar. Vi tycker också att det låter förvånansvärt bra - så länge vi inte spelar in kan man tillägga. Skit samma - det är jätteroligt att spela ihop. Nästan lika roligt är det att få tillfälle att gagga en massa över en fika. Nu får vi se om vi kommer igång - nytt bröllop i augusti.
Annars är bästa stället att spela framför verkstan i kvällssolen med spånor i högar runt om. Snart är vi där! Dagens längd ökar nu med ca 3 minuter per dygn!

Att stå upp!

Har idag sett "Karl Gerard" på stadsteatern. Det var väl inte den bästa teaterföreställning man sett men vilken artist och vilket courage. Att våga se verkligheten i vitögat och ta ställning trots konsekevenser är något att ta efter. Det officiella Sverige hukade under nazisterna men konsten stod emot och fick rätt. Konsten får nästan alltid rätt i långa loppet - är inte det fantastiskt. Vi borde alltså se på dagens konst för att förstå vår samtid och vad som kommer att ha visa sig vara rätt i framtiden. Utan en fri kultur med  modiga utövare kommer vi att förlora en viktig ingrediens och indikator i samhällsbygget. Att jobba med trä och göra konstnärliga bruksföremål är ett ställningstagande för framtiden och mot överutnyttjande av våra resurser.

Människors längtan efter vackra saker

Idag besökte vi Etnografiska museet egentligen bara för att vi aldrig varit där förut. Ärligt talat var vi rätt ensamma i lokalerna också. Men vi blev faktiskt överväldigade av lokalerna och utställningarna. En utställning handlade om svenska upptäcksresande från Linne via Hedin till Bergman på 50 - talet. Vilka grabbar - stjäla lik och prylar var inget problem. Vi har inget fint arv där inte. Bäst var nog filmen om när museet för några år sedan återbördade de döda maorier de stulit för knappt hundra år sedan. En känsla som hela tiden byggdes upp var ödmjukhet inför andra kulturers uttryck. När vi ritade streckgubbar i Sverige tillverkades fantastiska konstföremål runt om i världen. Att våra förfäder lyckades förstöra många av dessa samhällen berodde antagligen på en uppfinning - krut. Vi lever fortfarande med följderna av kolonialismen i stora delar av vår värld. Kanske har det bidragit till de faktorer som lett till kriget i bla Syrien.
De många vackra saker som visas på Etnografiska museet ger ändå hopp om att vi människor vill något mer än att döda varandra för religioner, andra ismer eller bara maktanspråk. Gå dit - njut! Käka på restaurangen som har en vision.

Mera maskiner

Efter att ha sågat upp en del grovt virke på bordssågen inser jag att det måste till en riktig bandsåg i verkstan. Har letat begagnat en längre tid men hittar inget som verkar OK. Ska man renovera en gammal såg kostar reservdelarna jättemycket - framför allt det som är nästan viktigast- bladstyrningen. I morgon blir det till att åka till några affärer och kolla in möjligheterna. Vill helst inte köpa en såg som har dålig precision (ofta tillverkade i Kina men med Tyska namn) - blir nog en Hammer 4400 som trots sitt Tyskklingande namn är gjord i Italien. Får se vad man kan få för pris på en sån. Blir också en vända till Theofils beslag för att kolla in det som behövs till nästa projekt - suveränt att ha den gruvan i närheten. Ser på olika saiter hur svårt många har att få tag i bra snickerivirke - känns bra att jag har så det räcker ett tag!

Allt virke inne!

Det var inte helt lätt att få in allt virke på loftet. Tunga bitar som fick kapas för att jag skulle orka bära upp dem. Måste kolla vad en 5.5 m lång 52 mm tjock och 40 cm bred björkplanka väger. Har nu sågat upp och rikt och planhyvlat björk för mitt nya projekt - skrivbordsskåpet. Lägger det i rumstemperatur och får kanske planhyvla en gång till om det inte är helt torrt. Har också sågat till ett par ekplank till min kurskompis de är 3 cm tjocka 30 cm breda och 1,5 m långa - ska bli ett bord. Inte en kvist i de plankorna. Hur stor omkrets måste ett träd ha för att få ut så fint virke?
Planerna på verkstan börjar också bli tydliga och nu får jag nog snart börja jobba på det. Det enda som fattas i maskinväg är nu en större bandsåg för att bättre kunna såga till mitt grova virke i främst björk. Körde nu på cirkelsågen och det var inte helt lätt med de tunga plankorna -  klingan fastnade hela tiden.
Va kul!!!

Virke

Idag kom virket! Kanske blev lite mycket förstod jag när jag såg högen. En granne med traktor lastade av det hela från en långtradare. 2,5 ton bräder och inte vilka plankbitar som helst. Här fanns okantad björk från Finland i 5 m långa 52 mm tjocka bitar och med bredd upp till 50 cm  - väger hur mycket som helst - men vilket virke. Ask och Ek från Amerikat utan en enda knöggla (kvist) med bredder upp till 40 cm och tjocklek kring en tum. Virket är torkat till möbelkvalitet. Jag misstänker att jag har trä till jag dör även om jag har förmånen att få slå medelvärdet för oss vid 60 vilket torde vara ca 30 år  till eller 90 jämnt. Dagen har ägnats åt att flytta virket från min granne Stures gård till verkstan. Blev många vändor med släpvagnen och många brädor upp på loftet. Hann inte klart för det började förståss regna!
Vilar nu på lagrarna och planerar mitt projekt för vecka 9 kursen i möbelsnickeri i Upplands Väsby. Det ska bli ett skrivbordsskåp - såg ett på en möbelbutik och tänkte förbättra design och konstruktion. Behöver 3 m av 22 cm bredd med en tjocklek av 40 mm och det ska vara björk. Blir väl av med en 50 e del av lagret? Är på gång!

Hopp

Vilken manifestation i Paris! Så många länders ledare i armkrok för yttrandefrihet och demokrati och en miljon på gatorna ger signaler om vilken styrka dessa budskap har. Kanske inte påverkar de värsta ideologerna och knäppgökarna men många andra som vinglar på gränsen. Låt nu eftertänksamheten råda! Själv täjler jag nog en på en sked och funderar över hur jag själv kan bidra till att minska klyftorna i vårt samhälle. Åkte pendeltåget mot Stockholms centrum i går kväll vid 22 tiden och var omgiven av 100 tals ungdomar på väg till en festkväll med ursprung från säkert 10-20 olika länder - trevlig stämning, många språk, häftigt. Mångkultur har varit ett signum för Sverige sen folkvandringstiden och det är nog det som kommer att göra vårt land starkt även i framtiden. Så gårdagens pendeltågsfärd och dagens manifestationer runt om i världen ger en verkligen hopp!