fredag 23 januari 2015

Tre gubbar...

Igår kom vi äntligen igång igen. Vi är tre gubbar som spelar fiollåtar ihop ibland. Förra året speltränade vi flera gånger eftersom vi hade ett uppdrag - spel på bröllop. Sen har det blivit dåligt för alla är ju så upptagna nu för tiden. Varje gång vi spelar förvånas vi över att vi kommer ihåg låtarna - de måste sitta djupt ner i hjärnans vindlingar. Vi tycker också att det låter förvånansvärt bra - så länge vi inte spelar in kan man tillägga. Skit samma - det är jätteroligt att spela ihop. Nästan lika roligt är det att få tillfälle att gagga en massa över en fika. Nu får vi se om vi kommer igång - nytt bröllop i augusti.
Annars är bästa stället att spela framför verkstan i kvällssolen med spånor i högar runt om. Snart är vi där! Dagens längd ökar nu med ca 3 minuter per dygn!

torsdag 22 januari 2015

Att stå upp!

Har idag sett "Karl Gerard" på stadsteatern. Det var väl inte den bästa teaterföreställning man sett men vilken artist och vilket courage. Att våga se verkligheten i vitögat och ta ställning trots konsekevenser är något att ta efter. Det officiella Sverige hukade under nazisterna men konsten stod emot och fick rätt. Konsten får nästan alltid rätt i långa loppet - är inte det fantastiskt. Vi borde alltså se på dagens konst för att förstå vår samtid och vad som kommer att ha visa sig vara rätt i framtiden. Utan en fri kultur med  modiga utövare kommer vi att förlora en viktig ingrediens och indikator i samhällsbygget. Att jobba med trä och göra konstnärliga bruksföremål är ett ställningstagande för framtiden och mot överutnyttjande av våra resurser.

onsdag 21 januari 2015

Människors längtan efter vackra saker

Idag besökte vi Etnografiska museet egentligen bara för att vi aldrig varit där förut. Ärligt talat var vi rätt ensamma i lokalerna också. Men vi blev faktiskt överväldigade av lokalerna och utställningarna. En utställning handlade om svenska upptäcksresande från Linne via Hedin till Bergman på 50 - talet. Vilka grabbar - stjäla lik och prylar var inget problem. Vi har inget fint arv där inte. Bäst var nog filmen om när museet för några år sedan återbördade de döda maorier de stulit för knappt hundra år sedan. En känsla som hela tiden byggdes upp var ödmjukhet inför andra kulturers uttryck. När vi ritade streckgubbar i Sverige tillverkades fantastiska konstföremål runt om i världen. Att våra förfäder lyckades förstöra många av dessa samhällen berodde antagligen på en uppfinning - krut. Vi lever fortfarande med följderna av kolonialismen i stora delar av vår värld. Kanske har det bidragit till de faktorer som lett till kriget i bla Syrien.
De många vackra saker som visas på Etnografiska museet ger ändå hopp om att vi människor vill något mer än att döda varandra för religioner, andra ismer eller bara maktanspråk. Gå dit - njut! Käka på restaurangen som har en vision.

måndag 19 januari 2015

Mera maskiner

Efter att ha sågat upp en del grovt virke på bordssågen inser jag att det måste till en riktig bandsåg i verkstan. Har letat begagnat en längre tid men hittar inget som verkar OK. Ska man renovera en gammal såg kostar reservdelarna jättemycket - framför allt det som är nästan viktigast- bladstyrningen. I morgon blir det till att åka till några affärer och kolla in möjligheterna. Vill helst inte köpa en såg som har dålig precision (ofta tillverkade i Kina men med Tyska namn) - blir nog en Hammer 4400 som trots sitt Tyskklingande namn är gjord i Italien. Får se vad man kan få för pris på en sån. Blir också en vända till Theofils beslag för att kolla in det som behövs till nästa projekt - suveränt att ha den gruvan i närheten. Ser på olika saiter hur svårt många har att få tag i bra snickerivirke - känns bra att jag har så det räcker ett tag!